Kärringmaffian är en mejlinglista. Sommaren 1999 var en del av oss i
London, och veckan
före påsk 2000 åkte Nilla, Liisa, Rosen, Nina,Kerstin, Marie, Elisabeth,
Sara, Ullis, Annica och jag med tåg till Prag.
Jag hade varit lite velig beträffande valet av jacka, men vårjackan visade sig vara en fullträff. Sommaren mötte oss i Prag, och stundtals kunde man gå i kortärmad T-shirt. I Malmö var det grått och småregnigt. Nattåget mot Berlin avgick vid 21-tiden, och vi installerade oss i våra liggvagnskupéer. Ganska snart rullade tåget ombord på färjan till Tyskland. Vissa av oss gick upp på båten för att se om vi kunde handla eller få något att äta och dricka, men jag gick och lade mig ganska snabbt igen för att försöka sova. Detta var inte det lättaste.
Tidigt på morgonen glömde vi inte att stiga av tåget. Det gick utan problem att byta, och tåget mot Prag var tystare och bekvämare än den gamla liggvagn vi färdats i innan. Frukost i restaurangvagnen gick på närmare en svensk hundralapp, men utsikten genom fönstret var förtjusande. Ju längre söderut vi kom desto grönare blev det. Gränskontrollen var grundlig, men ännu mer genomgripande när vi åkte tillbaka.
Här väntar vi på frukost
I Prag stannade tåget vid rätt station, vilket vi särskilt vill tacka Tjeckienexperten för. Vi glömde inte stiga av, hittade lätt spårvagn 5, och tog den åt rätt håll, Lipanska. För att komma till våra lägenheter skulle man gå in i en biljardhall och hämta nycklar. I min sinnevärld var väl källaren knappast en hall, men tre eller fyra biljardbord fanns där, och en sömnig flicka, som vi väckte genom att ringa på dörren. Hon gav oss våra nycklar, och vi traskade tre trappor upp till våra lägenheter. Rummen var bra, men de så kallade sängarna var något av det värsta jag har sovit på under mina många resor. Liggvagnens brits kändes nästan mjuk vid en jämförelse.
På söndagen orkade vi inte göra så mycket efter nattens strapatser. Jag duschade, bytte om, och sedan gick några av oss och åt på ett hål i väggen. Maten var god, ölen var god, priset var synnerligen rimligt. Eftersom vi var så nöjda besökte vi samma ställe ytterligare en gång denna dag. Personalen var vänlig och förstående trots viss språkförbistring. Vi frågade efter dessert, och då kunde servitrisen inte riktigt förklara vad de hade, så plötsligt kom hon med ett demonstrationsexemplar, vilket Kerstin genast åt upp. Vi andra beställde också. Det var en god pannkaka med aprikossylt och vispgrädde. Mellan restaurangbesöken var en del av oss uppe i Prags TV-torn. Det låg inte långt från där vi bodde.
Vy från TV-tornet
På måndagen hade vi ett späckat program. Först shoppade Sara och jag. Andra gjorde annat. Vi var också inne på ett Internetcafé och kollade mejlen. Sedan åt vi lunch. Tyvärr fick Sara rå kyckling, så hon kunde inte äta. Pragborna har tydligen en viss förkärlek för rå kyckling, för följande dag var det jag som drabbades av denna icke önskade maträtt. Klockan 13 skulle vi möta Janna, vår guide på stadsrundvandringen. Vi fick lära oss en massa olika byggnadsstilar, som jag tyvärr har glömt igen. Det var något med grafitti och renässansen som jag inte visste innan, och ett kubistiskt hus hade de också.
Janna är en mycket duktig och trevlig guide, och Prag är en vacker och intressant stad. Här finns väldigt mycket att titta på, och vår vistelse på tre dagar var egentligen alldeles för kort.
Janna
På kvällen hade vi beställt middag på en typiskt tjeckisk restaurang. Janna talade flera gånger om för oss att vi fick dricka så mycket vi ville, för det ingick i priset. Maten sade hon ingenting om, och det var nog lika bra det. Jag förbigår den också med tystnad. Vi betalade 175 svenska kronor för mat och dryck. En halv liter öl kostar i genomsnitt 5 kronor i Prag. Om man drar bort 25 kronor för maten (vilket den inte var värd) innebär det att vi måste dricka 15 liter öl per person för att kvällen skulle löna sig. Marie gjorde tappra försök, men alltsammans stupade på att Sara inte drack något alkoholhaltigt alls. Själv drack jag vin för att det är lite dyrare, men vi tror ändå att pivovaren gjorde en lysande förtjänst den kvällen vi var där. Tyvärr måste jag avslöja att de hade hällt något i pudersockret på efterrättskakan. Det gjorde att man blev yr i huvudet dagen efter och kände sig som berusad fram till klockan 2 följande eftermiddag.
Här bodde vi
Eftersom vårt program på måndagen varit så krävande måste jag ta det väldigt lugnt på tisdagen. På kvällen skulle vi gå på Laterna Magica och se Odysseen. Jag var lite orolig för att somna, men det gjorde jag inte. Vissa andra missade slutet, men det gjorde inte jag. Föreställningen var fantastisk, en kombination av dans, teater och projicerade bilder. Mycket ljudeffekter var det också. Vi något tillfälle trodde man sig vara omgiven av tio snarkande kärringar, men så var det inte. Det var bara Kirke som förvandlat Odysseus män till grisar.
Under onsdagens lullande åt vi på en självservering
På onsdagen lämnade vi lägenheten klockan tio. Vi tog spårvagnen till stationen och låste in vårt bagage. Marie, Nina, Kerstin och jag orkade bara lulla, så vi lullade och åt och lullade och drack kaffe och satt på några vita plaststolar och sedan gick tåget till Berlin och vi åkte bort från våren i Prag.
Tack snälla Kerstin, för att jag fick använda dina bilder.
Albena Bulgarien 2000