Ingrid Edman 990717

Avkopplande veckor i Ammoudara

I juli 1999 åkte jag på två veckors semester till Kreta med mina tre yngsta barn.

Vi flög från Göteborg med Apollo. Det var jag och mina tre yngsta barn, Maja 14, Viktor 6 och Helga 3. Vi var ute i god tid, för vi var lite osäkra på hur lång tid det skulle ta att köra till Landvetter. När vi kom dit visade det sig att planet var drygt två timmar försenat, så incheckningsdisken hade inte ens öppnat.

När vi väl fick checka in så delades värdekuponger på 40 kronor var ut så att vi skulle kunna äta något medan vi väntade på planet.

Eftersom flyget kom iväg sent så landade vi efter midnatt i Heraklion. Vi förlorade ju dessutom en timme på tidsskillnaden. Transfern till hotellet gick snabbt och smidigt. Apollo bjöd på taxi, och det tog nog inte mer än 20 minuter.

Första anblicken av ett rum eller lägenhet där man ska bo i två veckor är alltid lite speciell, särskilt när man kommer fram med trötta barn mitt i natten. Vår lägenhet var t_r_å_n_g.  Nåväl, det kunde vi ju inte göra något åt just då, så vi lade oss att sova. På morgonen diskuterade Maja och jag om vi skulle försöka byta. Vi hade ca 20 kvadratmeter och med 4 sängar blev det ju inte mycket golvutrymme över. Vi packade i alla fall upp, och det fanns gott om skåp och lådor, så när allt var på plats kändes det lite bättre. Helgas säng var en skåpsäng, så den kunde vi fälla in på dagen. Vi hade stor altan och bodde på första våningen. Lugnt och skönt var det, och bra att slippa trappor, så vi bestämde oss för att behålla lägenheten.

Maja på altanen



Varmt och soligt var det hela tiden. En morgon såg jag ett litet moln på himlen. Vi hade ca 100 meter till havet, men det var inte alla dagar vi orkade gå dit, utan mest låg vi och skvalpade i poolen. Stranden var fin, men det blåste ganska mycket och vågorna gjorde att Helga knappt vågade bada i havet.


Jag är ju lite kulturell av mig, så en dag tvingade jag barnen med på lokalbussen för att vi skulle åka in till Heraklion, Kretas största stad. Den blev svårt bombad under andra världskriget och byggdes sedan hastigt upp igen, och resultatet är inte precis tilltalande för ögat. Där finns två fina muséer, ett
historiskt och ett arkeologiskt,  men mina märkliga ungar vägrade gå med mig på dem. Själv har jag varit där i min ungdom, och jag antar att det ser ungefär likadant ut, så jag lade inte ner så mycket möda på att övertala dem. Jag hade gärna letat upp ett internetcafé i Heraklion. Sådana fanns inte i Ammoudara och jag kände en viss abstinens efter e-posten, men jag hittade inget.



En dag var vi i Knossos, det mest berömda palatset från den minoiska tiden. Den minoiska kulturen var den första högkulturen i Europa, från ca 2000 - 1100 f.Kr. Knossos är lite ökänt pga att den arkeolog (Evans) som ledde utgrävningarna där hade en dröm om hur palatset sett ut en gång och därför lät återuppbygga delar av det. Alla uppskattar inte det. Det var definitivt fel årstid att vara i Knossos. Stekhett och köer för att gå in och se vissa saker, så vi gav upp ganska fort och tog en taxi tillbaka till poolen.

Helga och Viktor i Knossos

Viktor i ett träd i Knossos



I söndags var vi med på en organiserad utflykt, som hette Det bästa av Kreta. Det var mycket trevligt. Vi åkte med luftkonditionerad buss tvärs över ön till södra Kreta. På vägen besökte vi en gammal huvudstad, som heter Gorty, också från den minoiska tiden, samt Festospalatset. Det senare är mycket finare än Knossos enligt min mening. Jag är väldigt glad att jag fått se det. Där hade jag inte varit tidigare. I Festos har man hittat en berömd rund skiva med inskrifter. Det är skrivet med minoinernas bokstäver, som kallas Linear A. Än så länge har ingen lyckats tyda deras skrift.

På Kretas sydkust besökte vi en by som heter Matala. Där var det varmt. I bergen där finns det grottor, där det bott folk sedan ca 7000-talet f.Kr. Viktor tyckte det var spännande, och tvingade oss att klättra runt bland en del grottor. Under romartiden användes de som gravar, och på 70-talet bodde det hippies i dem. Vi hade fika med oss och satt på en bänk där väl något romerskt lik legat en gång och jag drack frappe (kallt neskaffe).

I Matala finns fin strand, men det blåste så att vågorna slog omkull mig. Inget lämpligt barnbad
alltså.

Apollo hade en bra prispolitik när det gäller utflykter. Barn under 5 år åkte med gratis, Viktor
betalade bara 25% av priset, och Maja och jag betalade fullt. För heldagsutflykten jag berättade om ovan betalade vi 22 500 drx, ca 600 kronor. (om jag nu räknar rätt, vilket jag inte alltid gör). Inträdena ingick inte, men de arkeologiska utgrävningarna var gratis för alla under 18 år.

Beträffande pengarnas värde och växling, så växlade jag nästan allt på Forex. Den trevliga tjejen på Forex, Landvetter, lovade mig att jag skulle få mellanskillnaden tillbaka om jag kunde få bättre kurs i Grekland. Hon riskerade ingenting. Jag tjänade på att växla i Sverige.

Ja, sen har vi inte gjort mycket mer. Badat, badat, ätit gott, druckit gott,  jag har läst, vi har
umgåtts. Hotellet var jättebra för barn. Det fanns många svenska småbarnsfamiljer där och både Helga och Viktor fick kompisar. Maja är ju i en lite svårare ålder när man inte så lätt tar kontakt, men jag tror att hon är nöjd med resan.



Klockan 12.05 igår hämtade bussen oss vid hotellet. Klockan 20.30 var vi hemma i Ljungaskog i ett regnigt och grönt Skåne. Att vi flög från Landvetter berodde på att platserna till Ammoudara från Sturup var slut, annars är Sturup vår närmaste charterflygplats.