Fuerteventura januari 1999

Ingrid Edman

Jag hade sparat föräldraledighetsdagar för Helga, så att jullovet 1998-99 skulle kunna bli extra långt. Samma dag som skolan började igen reste vi till Fuerteventura. Det var min mor, Maja, Viktor, Helga och jag. Denna resa skulle bli mitt livs hittills mest misslyckade charterresa.

Vi åkte med Fritidsresor. Planet gick från Sturup tidigt på morgonen och landade ca sex timmar senare på Fuerteventura. När vi kom ur planet tyckte jag det var lika mörkt som en vanlig vinterdag i Sverige. Sand från Sahara virvlade runt i luften och förmörkade himlen. Det hade varit storm i flera dagar, och det dåliga vädret skulle fortsätta under vår vecka på ön.

Vädret kan ingen göra något åt, men det inträffade många andra missöden under vår vecka. Jag ska inte räkna upp dem här, men vi fick 4000 kronor tillbaka från Fritidsresor efter att jag skrivit ett långt klagobrev efter hemkomsten. Hotellet finns inte längre i katalogen, inte heller resmålet på södra Fuerteventura.

Trappor var det överallt på denna ö. Min mor har svårt för att gå och jag hade kollat framkomligheten med resebyrån. Gissa om vi blev besvikna när vi vid ankomsten till hotellet fick veta att vi skulle bo ungefär 400 meter från receptionen - rakt upp. När vi äntligen hittade vår lägenhet kunde vi inte öppna dörren, för man hade bytt lås samma dag. Detta visste tydligen den avlägset belägna receptionen ingenting om. Vi fick rätt nyckel, men det hände flera gånger under veckan att vi inte kunde ta oss in, för det regnade så hemskt och då blev det moderna elektroniska låset blött och fungerade inte.

I lägenheten regnade det in i hallen, men det skulle man enligt guiderna finna sig i, för det regnar så sällan på Kanarieöarna. I köket var det en stor vattenpöl på golvet, men det berodde bara på att kylskåpet blivit avfrostat och det torkade en städerska upp. Nästan allt.

Poolerna var fina men iskalla.

Fuerteventuras stränder är fina och folktomma. Det är ganska mycket lavastenar på stranden, men sanden är vit och fin. Vi hyrde bil och kunde ta oss runt en del.

Blommorna var vackra, men visst ser väl Maja ut att frysa trots vinterjackan. Hotellet hade en vacker park, men tyvärr var det svårt att njuta av den.

Viktor badade i havet trots kylan

Den gamla huvudstaden, Betancuria, ligger ganska vackert uppe i bergen.

Man ska aldrig säga aldrig, men Fuerteventura tror jag inte att jag återvänder till. Landskapet var förbränt och den lilla växtlighet som fanns åt getterna snabbt upp. Det fanns inte mycket att se. Mest öken och lavastenar.